Vad är Allmän kurs?

Behörighetsgivande kurser/Allmän kurs

Behörighetsgivande kurser / Allmän kurser är till för dig som inte har gått klart grundskolan eller gymnasieskolan. Allmän kurs är ett alternativ till gymnasieskola och komvux och är till för dig som vill förbereda dig för att söka vidare till högskola, universitet eller yrkeshögskola.

Studieomdöme och behörighetsintyg på Allmän kurs

Folkhögskolan har ett eget bedömningssystem och ger inte betyg i enskilda ämnen. Du kan alltså inte läsa upp betyg, men du som studerar på Allmän kurs kan få ett studieomdöme.

Du som studerar på Allmän kurs får ett studieomdöme som är en sammanfattande bedömning av din studieförmåga. Bedömningen görs varje år gemensamt av alla dina lärare på skolan.

Studieomdömen ges om du har god närvaro.
Folkhögskolan ger inte betyg och du kan därför inte föra samman ditt studieomdöme från folkhögskolan med gymnasiebetyget. Du kan alltså inte läsa upp betyg – höja betygsmedelvärdet från gymnasiet – genom att studera på folkhögskola.

Det slutgiltiga studieomdömet från folkhögskolan använder du när du söker universitet/högskolan/yrkeshögskolan.

Folkhögskolan använder en sjugradig skala från och med våren 2014

Läsåret 2013/2014 utökas studieomdömets fyrgradiga skala till en sjugradig. Tre mellansteg införs. Äldre studerande med en fyrgradig skala och de nya med den sjugradiga skalan söker inom samma urvalsgrupp till högskolan.

4    – Utmärkt studieförmåga
3,5 – Mycket god – Utmärkt studieförmåga
3    – Mycket god studieförmåga
2,5 – God – Mycket god studieförmåga
2    – God studieförmåga
1,5 – Mindre god – God studieförmåga
1    – Mindre god studieförmåga

På de särskilda kurserna får de studerande inget studieomdöme utan ett kursintyg efter fullgjord kurs.

Du skickar själv in ditt behörighetsintyg

I samband med din ansökan till högskola/universitet/yrkeshögskola måste du som folkhögskolestuderande själv skicka in ditt behörighetsintyg/studieomdöme till Universitets- och högskolerådet/UHR, antagning.se eller till aktuell utbildningsanordnare om du söker till en yrkeshögskola. Intyget skickas alltså inte automatiskt till den nationella betygsdatabasen.

Om hela din grundläggande behörighet är styrkt genom folkhögskolans behörighetsintyg räcker det med detta intyg. Saknas något ämne måste du komplettera med annat intyg/betyg från gymnasiet/komvux som styrker även detta/dessa.

Hur fungerar folkhögskolekvoten?

När du söker till högskolan hamnar du i olika urvalsgrupper beroende på vilken skobakgrund du har. Om du läst på folkhögskola, hamnar du i urvalsgrupp tillsammans med andra som läst på folkhögskola.

Om inte platserna på högskolekursen räcker till för alla som söker, så gör man ett urval bland de om söker. Platserna fördelas då i proportion till hur många som söker i varje urvalsgrupp. För att öka sina chanser är det också viktigt att göra högskoleprovet.

Yrkeshögskolan använder inte olika urvalsgrupper vid sin antagning, så där finns ingen folkhögskolekvot. De gör urval på olika sätt: intervjuer, antagningstester, arbetslivserfarenhet och ibland räknar de om studieomdömet till en betygsskala.

Två krav för grundläggande behörighet

För att folkhögskolan ska ge intyg på att du har grundläggande behörighet måste du uppfylla två krav.

A) Omfattningskrav – krav på att du ska studera en viss tid

Den kortaste tiden du kan studera på folkhögskola för att få grundläggande behörighet är alltså ett läsår på Allmän kurs. Ett läsår innebär minst 30 veckors studier på heltid.

Grundläggande behörighet får du om du vid folkhögskolan fullgjort någon av nedanstående fyra alternativ:

  • Du kan studera tre år på folkhögskola.
  • Du kan studera två år på folkhögskola om du har studerat i minst ett år på gymnasieskola eller komvux.
  • Du kan studera två år på folkhögskola om du har grundskolan och har minst ett års erfarenhet från arbetslivet.
  • Du kan studera ett år på folkhögskola om du har studerat på gymnasieskola eller komvux i minst två år.

Hur beräknas ett gymnasieår

Ett fullt nationellt program innehåller 2 500 gymnasiepoäng.
Ett år på gymnasieskola eller komvux är cirka 800 godkända gymnasiepoäng.
Två år är cirka 1 600 godkända gymnasiepoäng.
Arbetslivserfarenhet ska motsvara ett år på heltid.

B1) Innehållskrav till högskolan

De som påbörjar sina studier på folkhögskola från och med hösten 2013 följer ett innehållskrav som är anpassat  till den nya gymnasieskolan. För högskolebehörighet innebär det en övergång från sju kärnämnen till tio gymnasiegemensamma ämnen. De som studerar enligt de nya reglerna ska ha motsvarande godkänd nivå i följande kurser:

  • Svenska 1, 2 och 3, eller Svenska som andraspråk 1, 2 och 3
  • Engelska 5 och 6
  • Matematik 1 a, b eller c
  • Samhällskunskap 1a1
  • Naturkunskap 1a1
  • Religionskunskap 1
  • Historia 1a1

Utöver detta kan ofta fler gymnasiala/särskilda kurser erbjudas men vilka varierar från folkhögskola till folkhögskola.

B2) Innehållskrav till yrkeshögskolan

De som studerar enligt de nya reglerna ska ha motsvarande godkänd nivå i följande kurser:

  • Svenska 1 eller Svenska som andraspråk 1
  • Engelska 5
  • Matematik 1 a, b eller c
  • Samhällskunskap 1a1
  • Naturkunskap 1a1
  • Religionskunskap 1
  • Historia 1a1