Allmän kurs Demokrati och samhälle läste romanen Vi kom över havet av författaren Julie Otsuka. Romanen är en kollektiv berättelse. Klassen skrev sedan om sig själva och gjorde en pastisch på boken. Så här blev deras kollektiva berättelse: 

Vi kom till Sundbybergs folkhögskola

Vi möts varje morgon av klassrummets ljusgröna fondvägg. Rummet fylls av våra svarta vinterjackor, våra Redbull-burkar och våra snusdosor. I fönstren trängs krukväxter som vi vattnar alltför sällan. Vi sitter på stolar med stålgrå tygklädsel.  Vi delar åsikter och idéer med varandra och vi provar nya tankar tillsammans. Ljudet av våra röster och skratt studsar mellan väggarna, kanske letar sig ljudet ända ut i korridoren. 

Vi kommer från olika delar av världen. Några av oss är födda  i Sverige. Några är födda och uppväxta i andra länder och tänkte aldrig att de en dag skulle bli tvingade att lämna sitt hemland. Några av oss växte upp i förorten. Jag blev isolerad från resten av Sverige. Några har syskon som bor i hemlandet. Några har syskon som bor i Sverige och några är äldst i en stor syskonskara. Några har en egen familj och egna barn. 

Några tränar flera gånger i veckan och några sover dåligt. Natten är när min kreativa hjärna funkar bäst. Någon gillar turkiska serier och någon gillar mänskligheten.  Någon tycker bättre om att lyssna än att prata. Någon lyssnar på musik och hamnar i sina egna tankar, andra låter musiken fylla sin själ. Att skapa musik är att vara vid liv.

En del av oss har aldrig druckit alkohol. En del har aldrig rökt. En har aldrig tidigare känt sig så motiverad som nu och en hade aldrig tänkt sig att hen en dag skulle gå utanför sin komfortzon. En har aldrig vikit sig för någon eftersom det ses som en svaghet där hen kommer ifrån. En har aldrig tvekat att ställa upp för någon som har varit i behov av hjälp. 

Vi avskyr lögner, personer som inte är ärliga och som inte står för vad de har gjort. Vi avskyr respektlösa människor och respektlösa handlingar. Vi avskyr människor som sprider hat och vi avskyr splittringen i samhället. Jag avskyr ojämlikheten i mitt hemland där folket inte får perspektiv. Vi avskyr när människor har dubbelmoral och när vissa människor anser sig vara bättre än andra. 

Vi har mål och drömmar om framtiden. Några av oss drömmer om att kunna göra skillnad för människor och kunna bidra med något.

En vill göra en klassresa, en vill bli polis, en vill bli flygingenjör, en vill resa – se hela världen och träffa nya människor. En vill börja be lite oftare och en vill att hens barn ska känna stolthet över hen. En ser livet som fullt av möjligheter men med många motgångar på vägen mot målet. 

Vi vill vara med andra personer. Vi existerar bara tillsammans. Vi är unika.